lördag 26 september 2015

Molnet - distansundervisning?

I molnet pratades om distansundervisning.

Varför är "folk" så skeptiska till det?

Hur arbetar de? Och är det så att eleverna lämnas själva i sitt eget lärande?

På scenen samtalade Mats Östling från Johanna Fors från Korrespondesgymnasiet i Torås kommun.

Eleverna på gymnasiet kommer från ca 170 olika kommuner, folkbokförda i Sverige, men befinner sig inte alltid i Sverige pga av olika omständigheter.
Det finns elever som utövar elitidrotter i andra länder, föräldrar som reser mycket i sitt arbeta med sina familj eller som av psykiska eller fysiska skäl inte har möjlighet att närvara på vanlig skola. Eftersom att de då har sin undervisning via distans, så har de ändå sin fasta punkt i undervisningssammanhang.

Johanna ser distansundervisning som ett verktyg för elever att fortfarande få en "vanlig" skolgång, men som är anpassad till elevernas behov av närvaro, inlärningshastighet och inhämtning av tidigare kunskaper. 

Det finns en liten grupp av elever som behöver få ett mer effektivt sätt att läsa in sina studier och de finns de som av olika anledningar har en del att hämta igen. Skolan har lättare att bryta fasta strukturer då tid, plats och schema inte styr varje elevs individuella kurs.
Hon ser att med hjälp av digitala verktyg lämnas inte eleven till självstudier bara för att det är på distans, utan lärarna är högst tillgängliga och eleverna kan också välja att komma till skolans fysiska lokaler även om undervisningen fortfarande är nätbaserad.

Genom att använda sig av GAFE i samspel med eleverna kan varje lärare följa sina elevers process och hela tiden vara där med den formativa feedbacken så att lärandet kan sätta fart.

”Långt bort men nära” - Johanna Fors

Saker som kan vara problematiska: 
  • De digitala läromedlen! Lärarna på skolan producerar ofta egna material för att få ut det som de behöver till sina elever, då de hittills inte hittat något som samspelar bra med deras undervisning.
  • Utmaningen i att politiker och forskare har ett förutfattad mening om att distansundervisning generellt är en reservplan, inte ett förstahandsalternativ. Att det helt enkelt inte kan vara lika bra.
  • Socialt sampel? Hur får eleverna den sociala kompetens de behöver? De har gjort en undersökning, som de sedan jämfört med skolverkets undersökning kring vilka yrkesval som gör senare i livet efter gymnasiala studier. Vad de kunde se initialt är att det inte finns några tydliga skillnader.
  • Fysiska moment; Vissa delar av kursplanerna kräver närvaro, t ex är det en utmaning i de naturvetenskapliga ämnena hur de tillgodogör laborationsmomeneten.


Frågor som dök upp i mitt huvud när jag lyssnade var; Om vi ska anpassa vår undervisning, vilka hinder utgör vårt schema? Hur får till anpassningar för de elever som tappat delar av sin undervisning när livet fortsätter i små block på skolan?

//Camilla, funderar vidare på de digitala strukturer som finns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar