För ca 1 månad sen gjorde jag några mattekluringar med alla elever, bl a en "klippkluring"
Först fick de uppgiften på ett papper och för många blev det väldigt abstrakt och det slutade med att ingen elev löste uppgiften.
Eftersom jag tycker om att klura på saker så vill jag se om jag kunde få igång eleverna i "intresset" också.
Så när passet var slut och vi pratade om uppgifterna så gick jag inte igenom den kluringen utan lät den vara.
Dagen efter när vi skulle fortsätta med mattekluringar så hade jag förberett kluringen genom att lösa klippningen själv, men tejpat fast den högt upp på en vägg med uppmaningen; Klipp likadant, vi ser vem som vinner veckans tävling!
Aktiviteten satte igång!
Många elever flockades till uppgiften, den var ju live och inte bara på papper men ändå matematik.
Några lärare som hade eleverna tillsammans med med mig klurade också =)
(Man kanske skulle ha veckans lärarutmaning? Moahahha)
Förmiddagen gick och det klurades på rasten, överallt låg det klippta pappersförsök....
Vid lunch kom det tre tjejer till mig, överlyckliga!
Vi har löst den!
De visade sin lösning och sen när jag frågade hur det kommit på lösningen visade det sig att det använt nätet för att få hjälp med lösningen. ??? Fusk?? Eller???
Nu jobbar jag på en 1-1 skola och datorn är en naturlig del i undervisningen, så varför inte?
Eller?
Jag tyckte de var smarta!
Om man nu tänker på framtiden, hur ser den ut? Vilka resurser har man alltid tillgång till egentligen?
Hur ser det ut nu? Hur hade du gjort om du nu inte var i skolan, i verkligheten?
I det här sammanhanget tränade vi inte på förmågan "begrepp", vi jobbade med "problemlösning"
Jag tycker att om vi hade jobbat med matematiska begrepp så hade metoden för att lösa uppgiften kanske varit mer tveksam. =)
Varför tycker jag så här egentligen? Om man tittar på den eminenta läroplanen, så hittar man följande;
Ämnets syfte;
Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar.
År6;
Centralt innehåll; Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Kunskapskrav: (E) Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Så! Nu känns det inte lika fel, eller hur? =D
Det som man i detta sammanhang ändå måste tänka på är att såklart kan man inte alltid använda sig av nätet för att lösa problem, eftersom att eleven ska kunna "välja och använda ... matematiska metoder"(Lgr11) Men det ställer krav på oss pedagoger att ställa problemen så att eleverna lär sig olika slags problemlösningsstrategier och metoder. De måste ju få se hela spektrat av underbara strategier så att de är förberedda för att lösa problem i framtiden!
Ante Runnquist har också skrivit om detta, i sitt blogginlägg. Här är hans tankar.
På bilden i hans inlägg hittar ni min mattekluring. Någon som blir sugen på att lösa?
Hur gick det sen?
Två veckor efter kom möjligheten att dela ut det fina priset till de tre tjejerna som löst uppgiften. Men först fick de såklart visa de andra som ville veta lösningen på det "omöjliga problemet"
Och såklart kunde de utan förberedelse och datorns hjälp visa hur man gjorde. =D
Och det fina priset? Cliffhanger?
Nädå! De fick välja en varsin gnuggistatuering =)
//Camilla, är väldigt glad när det kluras i "klassrummet"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar